Jag sökte runt lite efter det bästa priset på min bok. Alltså det här med internet, det är för fräsigt. Internetbokhandlarna verkar inte vilja tjäna pengar alls. Det lägger knappt på något alls på inköpspriset av böckerna. Det kvittar mig, jag får lika mycket per såld bok ändå. Därför vill jag erbjuda er de bästa priserna på the international world wide web of the universal internet of the world:

Bokus: 113:-, frakt 0:-
TOTAL: 113:-

Adlibris: 121:-, frakt 0:-, 10:- eller 19:-.
TOTAL: 121 - 140:-

CDON: 109:-, frakt 29:-
TOTAL: 138:-

Ginza: 158:-, frakt 29:-
TOTAL: 158:-

Jag brukar beställa mina serier på Adlibris, fast nu när jag har flyttat till en stad med ordentliga seriebutiker i så kommer jag nog börja handla i dem.

Och så vill jag tipsa om Paper Cut, för det är en sådan fin butik i närheten av min ateljé och jag verkar ha hamnat på bronsplats på deras hemsida just nu. Om man vill ha en liten signering i sin bok så kan man kila dit, för det gjorde jag och ritade lite i några exemplar. Så om de finns kvar är de era att införskaffa.

Nanna “The Naan” Johansson, wo-wo-wo-wo!
Fulheten.com heter Nannas super-sajt, poppis som ingen annan. Fylld till bristningsgränsen av hennes tokigheter är den. Snäppet bättre är det att få allt samlat i en läcker bok, och just det ordnade Kolik Förlag när de tidigare i år gav ut boken Fulheten, så jävla bra! Till boksläppet gjordes utställningen “Ful-Livs” där Fulheten förkroppsligades i en livsbutik komplett med Nanna Johansson-produkter så som “Jävligt krossade tomater”, “Söt-strö” och “Spen-vätska”. Alla som missade den kan sparka stortån i byrån och svära svordomar som en sjöbuse.

Här intill är Nannas bidrag till vår fan art-samling, som börjar ta slut faktiskt. Bara ett par kvar, sen tänkte jag att man kanske skulle ha en omröstning om vilken som är finast. Ingen lätt match, för det är ju KONSTVERK som har lämnats in. Och Nanna är inte sämre med hennes underbara skräck-bild med tydliga referenser till Ursula från Den Lilla Sjöjungfrun. Eller är det bara jag som tycker det? Tack för den i alla fall, Naan!

Klockan fem dukade vi bordet och serverade den första ölen. Då lös solen klart och välkomnade alla gäster. En hel del signerande blev det.

D:J Dr. Manta såg till att rätt skivorna vändes i rättan tid. Temat för musiken var i klar linje med boken vi firade. skräckfilmsmusik varvades med romantiska 60-tals dängor.

Hälsar och kramas, jockar skivor och ritar i böcker. Det var mycket det som gällde för kvällen.

Så här vackra människor kommer på mina releasefester, inget konstigt med det.

Robert och Josefin sjöng Love Hurts i den finaste versionen. Tyvärr hörde jag mest gitarren då jag fick assistera som stöd åt instrumentet. Men jag har hört att det var väldigt vackert, särskilt när jag fyllde i.

De underbara gästerna som här står i givakt och väntar på skål efter mitt tal.

Nu börjar Kim W bli lite väl rund under fötterna.

Och i den linjen förflöt kvällen som blev till natt och klockan slog tre. Från fem till tre, det blir väl typ… eh, hundra timmar av att dricka, dansa och förlusta sig i underbart sällskap. Härliga tider!
Lite kylslaget mot småtimmarna, men skam den som ger sig! Tack till alla som kom och gjorde kvällen oförglömlig.

Jag efterlyste bilder från festen på Debban i Malmö i fredags och jag fick massor. Det där med digitala kameror, det är fan bra det. Här lassar jag ut dem till vänster i osalig ordning. Jag vill tacka Daniel “Dr Manta” Andreasson, Josefin Svenske och Truls Berg för finfina foton. TACK!

Dagen efter mådde jag så där, men glad ändå. Mellan 13 och 15 så signerade jag på Shock och försökte se så pigg ut som möjligt. Tack till Marielle Lilleberg Ribbing för den bilden.

Jag har känt Susanne Johansson sen Serieskolan och det har varit spännande att följa hennes utveckling alltid i fronten av avant garde-serier. Hon är en del av konstseriekollektivet C’est Bon Kultur och har den senaste tiden använt kameran och Photoshop mer än pennan för att berätta sina historier. Även skräcken har vi gemensamt, jag och Suss. Hon har nyligen skrivit sin c-uppsats om zombiefilm och genus, är kanske det den mest spännande uppsats ni kan tänka er?

Kolla in hennes hemsida för att se mer härliga bilder. En massa vackra bokomslag t ex till Mattias Elftorps serie Piracy is Liberation. Kika även på www.wormgod.net, ett projekt Suss gör tillsammans med Mattias.

Helt jävla underbar fan art!!! Tack, Suss!

Den enda bilden jag har från festen än så länge

Sitter på tåget hem igen. Men vilken helg det har varit. Releasefesten på Debaser i fredags var kanske det bästa som hänt Malmö sedan falafeln kom till stan. Härliga tider. Tyvärr hade jag inte med mig min kamera så jag efterlyser bilder. Var du där, tog du ett fint foto. Maila det till kim@kimwandersson.com! Så gör jag ett fint bildreportage av det. En bild har jag (se till vänster), den stal på Fredrik Strömbergs facebook. Som ni ser så åkte smokingen fram även denna gång. Bra sätt att visa vem festen handlar om, tips till dig som alltid försvinner i mängden.
Dr Manta spelade skivor på temat romantisk skräck och gjorde ett bang-up job så klart. Josefin och Robert kom och sjung Love Hurts i Everly Brothers tappning, stämsång och gitarrplink. Mer om detta när bilderna är på plats.

På lördagen så signerade jag för sista gången på Shock, sista gången för denna rundan i alla fall. Trots ett ruggigt väder så kom ett gäng tappra själar i regnjackor och paraply. Jag gjorde de vackraste dedikationerna för att hedra dessa underbara människor. Se på bilderna så lyckliga de blir av att få sitt eget exemplar av boken utsmyckad av mig med mina finfina färgpennor. Jag längtar tills nästa gång jag får chans att träffa alla glada igen, alla som kommit på min lilla signerings-turné. Det är väl bara till att rita ihop en ny bok och släppa den. Låt det gå undan, låt pennan glöda och flitens lampa lysa!

I kväll är fest i Malmö på Debban, vilket jag har tjatat om. Men med på min tjat-kampanj har jag nu Skånskan och City. Tror jag i alla fall, City ringde igår och frågade “fyra frågor”. Ojojoj, jag hoppas jag svarade bra. En fråga var, “vilken är din bästa sommarplåga/sommarlåt?” och allt jag kunde tänka på var Sommaren i City (ha! Nu förstår jag, sommar i City! I tidningen City, haha). Deppigt. Till slut fick jag till det med Summers Wine, Nancy Sinatra och Lee Hazelwood. Pretto!
Men nu kan jag inte hitta mig på deras hemsida, vi får se när jag kommer fram till Malmö om jag hittar en City-tidning att kika i. Jag sitter på tåget nu.

Men om Kim W i Skånskan kan ni läsa här. Inte för att den är särskilt bra. De intervjuade mig per telefon. Jag kan inte kalla mig felciterad, men jag låter bara töntig när jag läser det. Låter jag så töntig? Ah, serier… då ska det väl vara lite “kul” kanske.

Mina käraste föredetta ateljékamrater nere i Kingastan (Malmö) har gjort ett svars-inlägg till Lokas “En serietecknares vardag“-inlägg. Ni finner det på på Niklas Askers blog. Sjukt kul! Läs båda och jämför.
Så söta de är. Kul att de vill framställa sin studion som sunkig när det är deras som är fin och vår ligger i en källare.

Det ska bli underbart att träffa dem alla i morgon när jag åker ner för att ha lite fest på debban och signera Love Hurts. Jag längtar!

“Fyra nyanser av svart” heter artikeln om min och tre av mina ärade kollegors skräckseriealbum i dagens Sydsvenska Dagbladet. Benjamin Stengård och Lars Krantz har jag blivit ihopsamlad med innan, men att kalla Kolbeinn Karlssons bok för skräck är kanske lite väl att ta i. Men varför inte, och bra är den “Trollkungen”.
“… Kim gör i ”Love Hurts” färgglada klacksparkspastischer på olika skräckgenrer, genomsyrade av humor och romantik. Det är underhållande, välpolerat och lättviktigt med en feministisk touch…” skriver Mattias Oscarsson, men kila in på sydsvenskans hemsida och läs hela grejen.

Det finns fler Danska serietecknare och en av de bästa är Ole Comoll. Ole sitter på samma tegnestue som min mentor, Peter Snejbjerg, i København. Alla de gånger jag har åkt över och lärt mig den ädla konsten serieteckning så har Ole hökat över mig och mina seriesidor. Påpekat anatomi, perspektiv och allt annat som ter sig omöjligt i början av ens utvecklingskurva. Ole är läkare i grunden och fick namnet Mr. Perspective tidigt i vår bekantskap, så visst gjorde jag rätt i att lyssna på hans visdomsord.
En hel värld av olika sorters serier har jag sett komma från Ole, tusen olika stilar bemästrar han. Mest känd är nog hans albumserie “Dimensionsdektektiven“.

Göteborg bjöd på både regn och sol. Mest sol. Men jag satt ju inne på Shock-butiken och signerade 13-15. Fick träffa ännu ett gäng underbara fans och fick tillfälle att rita något vackert i deras böcker. Här intill ser ni några av de glada miner jag möttes av i Göte-la-borg, men vem ha de någonsin trott att man skulle få se något annat i denna stad. Som ni kan se på första bilden så kom Aggro förbi och höll mig sällskap en stund. Andra bilden visar en superfin Love Hurts-display som de hade gjort i butiken, jag var så nära att köpa hela kittet men jag klär så illa i skotskrutigt. Tjejen i randig rosa/svart tröja heter Emelie och hon har visst lagt upp ett litet klipp på youtube från signerigen, tack för det!

Efter signeringen släpptes jag ut på staden och han hälla i mig några öl i solen innan tåget hem gick. Nästa helg är det Malmö som drabbas, först med en liten bokrelease-shindig på Debaser på fredagen sen signering på Shock 13-15 på lördagen. Ses där!